Måndag till torsdag i min del av bloggosfären har jag gjort ett djupt återbesök i läsandet av de egna texterna i första kapitlet av boken “I flow”. Jag har nu läst hela kapitlet “En dag i flow”, kapitel ett. Morgon, dag, kväll. Och nu har jag läst det sista avsnittet – “natt”.

Vad jag fokuserar där är blandningen av egna erfarenheter och aktuell forskning gällande sömn.

Nattens sömn – hur ser det ut idag för mig?

Sömnstörningar. Ett modernt folkhälsoproblem. Idag är det WHO:s “världshälsodag”. WHO har definierat hälsa sedan 1948 och bildandet till något mera än bara frånvaro av sjukdom. Det är välmående, “well-being”, som är det vitala. Och är det något som drar ner välmåendet snabbt och ger följdsjukdomar så är det en störd sömn.

På senare år, i takt med att jag bortsett från mina stress- och ångestproblem, som därmed fördjupats, så har en annars tidigare god sömn blivit alltmer störd över åren. För ett par år sen slog det igenom fullt ut. Två nätter helt utan sömn. Jag hamnade i ett akut tillstånd då. Det löste sig med adekvata åtgärder och besök på vårdcentral. Sedan förra året – kollapsen i april. Innan dess hade sömnen varit som en jojo. En upptäckt – vaknar jag efter ett utmanttningsläge i närheten av “vargtimmen” vid klockan två på natten, har det varit närapå omöjligt att somna om före fyra. Målet är att i alla fall få en sömncykel innan dagsmaskineriet sätter igång i de lägena. På senare månader, i takt med att Mikas hälsa stabiliserats, och att jag passerat de värsta krisreaktionerna i samband med Mikas resa, har sömnen varit helt ok.

Intressant är att notera, att sedan den 1 april, när jag började tillämpa mina egna visdomar från min bok, framförallt med mitt “Morgon-GYM” – Gratitude, Yoga, Meditation – har jag börjat vakna spontant vid sextiden på morgonen. Och då har jag upplevt mig utsövd! Vi lägger ju oss tidigare nuförtiden. Vi släcker ner storskärm (även kallad “TV”) redan vid 22 på kvällen, och så lägger vi oss och myser med Mika. Han får kvällsmål i flaskan. Och jag söver honom efter ett tag. Jag kanske kortbloggar, men somnar senast vid 23 – som det är smart att göra! Så jag får mina sju till åtta timmar som jag vet jag mår bra av. Igår var det extra enkelt – första besöket på Aikido-dojon på tre veckor! Jag sjunger ju Aikidons lov i mitt avsnitt om “Kväll” i min bok, där jag ger några snabba varför jag håller Aikidon kär och trogen. Läs det! Det är nycklar i att förstå mig!

Att hitta tillbaka till sin lämpliga rytm

Denna veckan har varit ett stort försök i att hitta tillbaka till beteenden och vanor som jag vet är bra för mig. Helt klart är att jag har en bra bit kvar innan jag kan gå tillbaka till arbete. Jag är formellt i arbetslivsinriktad rehabilitering, och idag närmade vi oss en “arbetsprövning light” – där jag försiktigt ges en skrivuppgift. på tema “Musik för hälsan”, som jag nämnt tidigare – som nu alltså är förankrat. Jag skall notera hur mycket tid och energi jag ger den, och hur det påverkar mitt övriga vardagsliv i stort. Blir jag sådär lagom “fanatisk” som jag blivit tidigare när något engagerat mig och maxat mina parametrar på ett ohållbart sätt som kostar på andra ställen i livet? Balans som blir ruckad? Eller kan jag hålla det avgränsat och begränsat till just vad uppgiften är här och nu, och jobba med det lagom? Det skall bli intressant att se! Journalföring och allt.

Och det där rådet att göra det som inte gjorts arbetsmässigt senast i något pass mellan 20 och 21, följs alltmer och allt bättre! Jag sitter med bloggen här och nu, jag började 20, och känns som jag är på väg att gå i mål vid 21.

Att jag nu kommer ett steg närmare på väg till att finna något “professionellt relaterat”, med en lätt skrivuppgift och noteringar kring denna utmaning av det lättare slaget till att börja med i uppvärmning, känns bra och har gett mig ro. Det bådar gott inför natten som kommer.

Nej, nu är det dags att runda av. Djursjukuset snurrar i bakgrunden, snart följer sista avsnittet av Gåsmamman på femman. Och Mika visar trötthetstecken.

Jag nämnde att avsluta dagen med ett skratt som ett bra sätt att få ro, med hjälp av någon godtycklig Big Bang Theory-repris på femman i min text om “Kväll” i boken. Nu är det Mika som ger oss det där skrattet som är så bra för välmående och sömn!

Och Mika och jag får en högtidsstund efter matningen, där jag sätter på vad jag känner är “hans” vaggmusik för kvällen och stunden. Det är väl valda spår från internetradiostationen Digitally Imported. De tvåsiffrigt antal kanalerna som finns att välja på där, gör att någon stil av elektroniskt producerad musik alltid landar rätt. Just nu är han uppe i högre tempovarv med Progressive Psytrance eller Goa-Psy, men han har vandrat runt i Techno, djupare dubtechno eller lite högre energinivåer i Underground Techno. Eller så har han chillat i Chillstep eller Dubstep. Eller så har han varit i Drum and Bass. Väldigt sällan pappas favoritmeditationskanal Space Dreams, han lugnas ännu inte av det som lugnar oss. Intressant, eller hur? Och varför inte utmana dina fördomar och botanisera bland alla de uppsjö kanaler som finns där? Är du inne på fyrtiotalsswing? Ja, då kan jag meddela att det finns en kanal som heter Electro Swing – upbeat uppblandning av moderna beats förenat med sköna gammaljazztongångar! Nåväl, nog musiknördat.

Next Up – Musik för hälsa!

Med den noten tangerar jag något som jag skall börja med på måndag! Att skriva en idé-expose över “Musik för hälsa”, på några sidor! Återkommer om det. Men – som ni ser är musiken central för att landa i det viktigaste vi har – markören på välmående som kallas sömn.

Och med det har veckans utmaning att jämföra första kapitlets fyra avsnitt med fyra dagar gått i mål! Hurra för mig! Klappar mig själv på axeln.

Gonatt!