I.

Idag eshoppade jag bläckpatroner. Det är så djupt betydelsefullt detta – att få påfyllning av något som jag kopplar lika mycket till hopp såväl som terapi. Glödet i stiftet när idéerna trängtar att komma på pränt. Sinnesron som kommer av att få allt på komihåglistan. Allt. Inför ett läkarbesök när stundens allvar med Mikas hälsa gör arbetsminnet stört. Inför en vända runt knuten till vårt snabbköp vi delar kvarter med, för att få hem dagens förnödenheter. Olika pennor för olika ändamål, syfte, mening och sammanhang ger styrsel till vardagen.

En bra penna gör allt.

II.

Det finns att skriva om. Söndagens förmiddag började starkare än chili. Elaine Eksvärd. Så starkt. Så modigt. Så viktigt.

Tre barn per klass blir utsatt för någon form av sexuella övergrepp.

Elaine vill ändra på detta, genom sin egen röst, sin egen erfarenhet, sin egen vältaliga kraft.

Lyssna, och lyssna djupt.

III.

Det finns så många tabun kvar att spräcka. Det finns så många berättelser kvar att berätta. Frigörelsens driv och kärlekens kraft är alltid starkare än förtryckets strypgrepp och hatets parasitism.

Tala är silver och tiga är guld heter det. Men nej. När den blint maktutövande räknar med tystnad i all sin ynkna jagsvaghet, är det just tala vi skall göra.

Pennan är fortfarande mäktigare än svärdet.

Och den makten lyser snart genom spetsen på min braindumpande penna.

Med nya patroner. Och glöd!