“Jag kan inte förstå att jag haft mitt första stora barnkalas” – det var Nadines överlyckliga kommentar efter dagens party. Nog för att vi haft fester på hennes vanliga födelsedagar den 8 januari, men vi har aldrig kommit till skott och hyra lokal och leverera hela kitet till bästa dagisvännerna. Så skedde idag. Och det blev mycket lyckat! Och tydligen en lätt drömlik upplevelse för Na. Som synes blev det även god utdelning på presentfronten. Varmkorv, fiskdamm, danslek, bro-bro-breja, partyflärpar med olämplig decibelnivå. Och en explosiv mängd barnenergi på två timmar blankt. Inte undra på att hon nu ligger utslagen…
Category: Stories
Stories
Ett dygn i Växjö
Jag ligger på ett vandrarhem i Växjö och har precis riggat allt inför min dotters barnkalas imorgon. Hon har bjudit in sina dagisvänner så det skall bli kul. Vi har det på en kvartersgård i Teleborg. Fiskdamm, lekar, hot dogs och kakor. Hela kitet, helt enkelt :). Efter det tar vi ett par dagar i Norrköping, så det kanske blir lite kortbloggat ett par dagar med det. Bilden är från Växjö Resecentrums himmel, med en sol som tittade fram! Ja, nu får våren komma. Men först ännu en manifestation av Nadines sexåriga ålder :).
Hälsan först – eller med en katt som meditationssällskap
Kom ni ihåg en populär och trendig produkt från 2009? Spikmattan! I alla fall – Karins mamma Hedwig hade en sådan, som hon hade använt ett fåtal gånger. Den kom ju starkt när den var poppis, och försvann lika snabbt som den kom. Jag och Hedwig diskuterade det där i samband med överlämningen / donationen (tack, tack, Hedwig!) – men det var väl att den lovade för mycket. Typ, “bota cancer och gå ner 20 kilo på en vecka”-syndromet. Inte riktigt så i sak, men ni fattar. Överreklamerad. Men – satt i sitt rätta sammanhang och med rätt förväntningar så…
Tysta målsättningar och löpning
Över somrarna drabbas jag av akut aikidoabstinens, då det råder säsongsuppehåll. Någon sommar var det väl till och med så att jag åkte till dojon i Linköping för att bota det värsta. Nåväl – förra sommaren hittade jag ett substitut. Löpning. Någonstans i samma veva såg jag en video med Derek Sivers på TED. Han talar där om att man bör vara tyst med sina viktigaste målsättningar – att när man satt upp ett mål, säg det inte ens till dina absolut närmaste! Det är en myt att man skapar ett socialt tryck om man uttalar målet för sin omgivning….
I betraktarens öga
Idag, på fredagsfrukosten på Strykbrädan (hela entreprenörshuset har en sån träff varje fredag) fick jag se ett kraftfullt energiknippe till smide. Vad får du för associationer? Fortsättning följer.
Välkommen till öknen!
Idag nåddes botten i tillgänglig bloggenergi. Låt mig få presentera en bild på – en öken! Godnatt!
När nu katter ändå tar över världen
och därmed Internet, är det väl lika bra att skaffa sig kattkarmapoäng genom att posta en bild på våra älsklingar. Effekt via PicSay Pro för appnördsintresserade. Gonatt!
Bio och kärlek!
En dag i familjens tecken! Efter en morgon på fredagsfrukosten på Strykbrädan, gick Nadine och jag på badet. Sen såg vi premiären på Röjar-Ralf, oerhört finurlig och kul film med många referenser till trettio år av arkad- och dataspel. Och en oerhört rörande och söt förfilm, “Pappersmannen”. Den senare finns på YouTube, Paper Man. Roligt att motkraften till #näthat, nämligen #nätkärlek, blev uppmärksammat på nyheterna idag! Och att de drabbade journalisterna nu fick läsa varma, peppande och glada meddelanden från allmänheten! Love makes the world go around. Det visar alla tre medieupplevelser på idag. Bio såväl som på TV :).
“Allt går bra, varje da!” / Nadine, 6 år
Idag har jag hämtat min dotter från Växjö. För några månader sedan kom hon på världens enklaste och härligaste mantra. “Allt går bra Varje da!” Det sjungs också. Jag får fånga hennes melodi någon gång. Jag jobbar just nu intensivt i en av mina favoritfunktioner – “Empowerment Coach” – i ett projekt som heter Projekt PLUS här i Norrköping (det kommer jag berätta mer om sen, mitt i entreprenörsstödsprocessen nu!). Det är från deras whiteboard fotot är. Attityd och mindset är allt. Tålamod, uthållighet – och glädje! Och en och annan sång att studsa fram till :). Det räknar jag…
En bild säger en massa ord – tusen eller fler va?
Ett #blogg100-inlägg. Gonatt!
Att ta sig igenom
Idag skrev min sambo Karin en öppen och naken bloggpost – “Jag skulle dö före lunch”. Hon skriver att det hon varit med om i livet – och de kriser och motgångar som kommit längs med livets väg – om det skulle ske under samma dag skulle hon dö före lunch. Kommentarfältet vittnar om likartade upplevelser, och det slog antagligen an en sträng hos fler läsare än så. Jag känner igen mig i det också. Om jag skulle välja en metafor, för hur jag skulle beskriva vad jag känner just nu i livet, är att jag borrat mig igenom berggrunden…
Tio första dagarna av #blogg100
Avklarade. Nio tiondelar kvar av utmaningen! Imorgon kommer jag med några reflektioner kring första kritiska delen av utmaningen. Med Nadines urklippta hjärtan från aluminiumfolie säger jag godnatt!