I.

Jag drar ner rullgardinen som ger mig listade notifieringar. Jag ser. Mikaloggen. Han sover. Och – uppgift! Blogga!

Bloggar.

Nu.

II.

Uppmärksamhet. Denna flyktiga varelse som rör sig i allt stormigare vatten på osäkerhetens djup och vid riskfyllda grund. Vart rikta den?

När vår vilja att få och behålla kontroll ökar behovet av vår digitala följeslagare.

Ständigt.

Och ju fler appar, ju fler verktyg i vår slitvarg till digitala variant av schweizerkniv.

Vad möter oss på den dagliga startskärmen?

III.

Mika! Fångad i ett underbart ögonblick, av Karin med storkameran. Bakgrundsbild. Basen. Det viktigaste. Han är totalt beroende av oss. Och han ÄR kärlek! Tack för att du finns, du oändligt älskade #MikaTheHero !!!

Han är fokuserad.

Låt startskärmen ha så få störningar som möjligt. Annat är ju på.andra skärmar.

Att meddela sig. I fokus. Messenger gammal skola – SMS. Min hotline. Messengers av nyare skolor. Chattorganiseranden av allt. De närmaste cirklarna av People That Matters The Most. Familj. Familj! Och  äkta, nära och innerligt kära vänner.

Och loggen. Bebisdagboken. Vi har ett hjärtebarn. Mat. Sömn. Byta blöja. Och mätkurvor. Vikt, längd, huvudomfång. Vi fångar Livets Data. Mikalivets!

Varje sekund, varje minut, varje timme, vsrje dag. Tiden är ett verktyg för oss att synka våra insatser. Klockan, täcker hans huvudskål – ger den Mika huvudvärk? Nej. Inte än. Tiden för honom är ett fokuserat NU.

Uppmärksamheten.

Han har den i djupt lärande och de basala behoven.

Vi är där för honom.

Punkt.

Nu. Sömn.

Imorgon. Vakna. Fokus.

Bloggat. Check. Gjort.

Nu.

—
Ljudet av något som kan beskrivas att vara i närheten av total tystnad soundtrackade nedtecknadet av denna söndagsmeditations.