Efter ett långt uppehåll har jag nu äntligen kommit igång med författandet igen. Det var en del inre processer jag tydligen var tvungen att gå igenom, en del saker som inte var klara och som låg i vägen. Jag känner att det indirekt hade med innehållet i detta avsnitt att göra. Jag skriver om att låta nuet och medvetenheten i detta mentala rum invaderas av det som har varit och det som komma skall. Något jag kallar “nutjuvar”. Dåtider och framtider, som ligger i vägen för nuet. Och hur man hittar “nuberikare” istället. Och utöver detta har plastpåsar en central plats i inlägget :).
Under pausen har även disponering av författandet och tillhörande utgivningsstrategi ändrats. Min första intention var att skriva en mer omfattande bok i 21 kapitel. Sedan dess ändrade jag strategin – att låta den komma i sex separata mindre handböcker istället. Mycket av skrivandet handlar ju om att förändra tankens inkörda vägar, förhållningssätt, handlingsmönster och vaneloopar, utifrån förändrade omvärldsbetingelser. Och jag tror på att leverera det i små portioner för att göra det lättare att ta till sig. Bit för bit.
Jag har också fått tydliggjort relationen till skrivandet. Det är ett stödjande syfte till det som står i fokus. Nämligen coachandet till egenmakt. Det är det som driver mig. Att ge människor konkreta verktyg att få makt i sin egen vardag och ta sina framtidsöden i egna händer, i en tid som präglas av starka förändringar. Och det är i den direkta kontakten med människor jag utvecklas i mina egna insikter. Där kommer mitt skrivande in som ett stöd mellan sessionerna, att låta klienter ta till sig material för självstudier och självcoachande.
Så med detta – håll tillgodo med lite helgläsande!