Idag skrev min sambo Karin en öppen och naken bloggpost – “Jag skulle dö före lunch”. Hon skriver att det hon varit med om i livet – och de kriser och motgångar som kommit längs med livets väg – om det skulle ske under samma dag skulle hon dö före lunch. Kommentarfältet vittnar om likartade upplevelser, och det slog antagligen an en sträng hos fler läsare än så. Jag känner igen mig i det också. Om jag skulle välja en metafor, för hur jag skulle beskriva vad jag känner just nu i livet, är att jag borrat mig igenom berggrunden…