Nin-tai. Det är vad det står på japanska. Hålla ut (nin) – håller ut (tai) i sammansatt kanji bildar just “uthållighet”. “To Endure”. I min magisteruppsats från 2007 försökte jag dra ut vad som är långsiktiga framgångsfaktorer – och det jag kom fram till där, var något som även kom på tal idag över en thaibuffé / kyckling idag (jag thai, hon kyckling). Mycket av lärdomarna handlar om att möta motgångarna och ta sig igenom dem. Till det krävs uthållighet och tålamod.

Det är så jag känner i denna andra passus av bloggutmaningen #blogg1oo. Det känns som att jag tog mig igenom största energimotståndet denna passage, denna andra tiodagarsperiod. Jag hade min dotter över helgen, och har haft en massa annat att fokusera, och det har verkligen blivit så här systematiskt – bloggtorka ända in på den sista av dygnets timmar. Kattbilder, dagboksbloggande, korta puffar med kinesiskt nyårsgrattis och bloggvåndekommentarer. Samtidigt, mitt upp i allt – att sprida min dotters visdom (mantrat “Allt går bra, varje da”), och att näthat skall med nätkärlek fördrivas illustrerat av housemusikens rötter från åttiotalet. “Love Can’t Turn Around”. Och en djupt angelägen post om just detta – om att ta sig igenom, som ett resultat av just uthållighet.

Jag fortsätter med utmaningen så länge det är roligt. Och det känns ändå som att jag är under uppvärmning. Att skriva på, varje dag, är viktigare än att skriva “bäst” varje dag. Det är vanan, ritualen, det dagliga, som kommer leda till det riktigt stora genombrottet. Det känner jag. Att borra sig in i sina kärntopics, och låta de inläggen komma, med djup och styrka. Jag har mycket att skriva. Dags att lägga ut en redaktionell kalender!

Nu går vi in med tredje tiodagarsperioden av dessa totalt tio tiodagarsomgångar :).

Med uthållighet, tålamod – och glädje :) !