Skogens blommighet // samlas varsamt // av kärlekens händer

I lager // mixas betraktelsen // in i sin färgklara förvrängning

–
Dagen flyger och flyter på likt ett X5000 i rymdturismmodell. Ett skytteltåg som bara bestämt sig för att knäcka Mach 100 cirka hundra gånger om. Per dag. Stanna! Ett tag! Jag vill kliva av! Eller? Nej. Jag har koll och njuter av görandets resa …

Tur att andas tre gånger, djupt, är tillräckligt tillgängligt för att distortionen inte tar totalt över i sina mikrosekunder när det slår igenom …

Och kramas mer än sex sekunder så att Oxytocinet hinner utsöndras.

Idag, imorgon, närdå?

I min bloggidélåda kokar det snart över på en tryckkokarens nivå.

Men det toppas nog för tillfället högst av genus och kasus utifrån ett bloggcommunityperspektiv, med svenska färger. Jag refererar (naturligtvis, för de som såg min t o r igår till #Sthlm) till #blogg100 #meetup :).

Teaser, it is.

Och som alltid.

Wikipedia har ingen deadline. Det har inte jag heller.

Eller, jo, överslagsmässigt, c:a 23740 dagar. Återkommer med exakta data. Eller. Är det 23742? Vi säger så, så länge! En normal pensionsålder kvar. Taget!

Nästa utmaning! #blogg365!

Hänger du med på #blogg23742?

Eller åtminstone #blogg365?

Det vore skoj! Där det senare refererar till cyklisk tid, och den förra mer linjärt…

Men nu! Calling it a day!

Stillsamt // samlas energin // tillbaks till sitt centrum

Min älskade sambo är inte så romantiskt lagd men hon vill ändå vara gift med mig, mannen i sitt liv. Och jag vet inte hur jag skall uttrycka det, för det är “ordlöst”. Men jag börjar med mig. “Jag” – är det det viktigaste i de tre orden – “Jag Älskar Dig”? Eller är det “Dig”? Nej, det är “Älskar”. I hjälteförklaringar så har jag nog i hela mitt liv, undermedvetet i början, såväl som medvetet ju längre livet löpt, valt Kärleken som Hjälte. Och mitt i allt, har jag lärt mig att det finns tre ord som är viktigare för just den absolut viktigaste av relationer – den som kallas livspartner. Livskamraten. Och det är “Jag hade fel”.

Som ni kanske förstår – eller vet? … vem vet vilka läsare jag har i detta blogginlägg? – så håller jag helhjärtat med min Karin, att vi haft ett tufft förhållande med många och långa utmaningar, inom oss och utom oss, men ja – vi har alltid kunnat lita på varandra. Karin är min själsfrände i alla dimensioner. Vi delar så ofantligt mycket. Humor, livsinställning, attityder, förhållningssätt, värderingar – och många praktiska intressen. Promenader. Naturen. Och. Katter!

Kort och gott.

Det som gör livet värt att leva. Det vackra. Och underbara. I livet.

Och ja, i och med att det är så mycket som “inte är det” i världen, så är det så klart att det kommer in i vårt med. Men – hon har ju stannat vid min sida i fem år, trots de världskrig vi kan ha när vi tappar vårt synk, vårt “samflyt”, vårt flow, vårt “confluence”.

Men när vi är i synk? Då förflyttar vi berg,  för i vår kärna, i vår relation, är vi starka som titan.

Tillsammans. Orubbliga.

Så med detta, en manifestation.

Vi vet var vi står, och vi vet var vi är på väg. Och när väl beslutet är fattat, är det genomförandet som gäller. Det brukar ske snabbt, när det görs, i vårt liv tillsammans.

Karin och jag.

I natt, några minuter in bortom tolvslaget skedde det. Berättar mer om “hur” en annan gång :). Det var en berättelse i sig, som inom loppet av några minuter (från 23.58) till det att ringarna åkte på, sammanfattar hela vår relation :).

Vi kommer förmodligen inte ha ett sånt där “storbröllop” med tillhörande fest, utan bara en privat vigsel. När och hur, det blir en senare fråga. Det blir då! Nu är nu. Panta rei. Allting flyter. Och allt kan ändras.

Men vi består.

A + K = <3.

Så är det.

And let that be.

Allt vi behöver är kärleken.

Vår hjälte.

Bemyndigande // kommer från // den insikt att man själv sin makt kan ge

–
“Empowerment Coach” – ett framtidsyrke?

… empower those who want to empower those who want to empower those who want to empower those who … ad infinitum!

Benen utsträcka // vila i tid // och vardagsrum

Fröbärare // biter sig fast // på neongrön springtröja

–
Idag blev en dag i återhämtningens tecken. Och dominerades av fyra träningspass. Jogg, spinn, sim, dojo. Den tilltänkta laptopsbundna dagsplanen fick skjutas undan till förmån för en Ekolådeänklingsdag med reflektion, köksröj och investering för en nå kattsäkrad balkong via Bauhaus. Ja, alltså, för det som inte var en minitriathlon med Parkour Light, cykling på en GPS-koordinat, samt simma under och över vatten. Och på kvällens dojosession fortsatt leta ännu djupare efter nycklarna för att finna den perfekta Kokyo’n :). Som till slut skall göras till min! Affirmation och intention. Ja!

Dagens tacksamhet riktas till musiken. Det var inte mycket av detta som saknade soundtrack :).

Bildkälla: Från min Path-ström. Instagrammandet är pausat för stunden till förmån för nygammal applek :). Mer om det sen. Följ min Tumblrfeed för Pathdelandet. Jag är @sliceonline på Tumblr.

Huvudkudden // som bär värme // i framgångens ljus

–
Tillfreds. Starkt. Bekräftelse på att jag gått i mål med kärnornas kärna i life, biz, universe and everything. Instagrammandet recyclat från min absoluta kärlek Karin Johanssons flöde. In The Flow. Koifisken simmar i rätt vatten med rätt färgteckning. Ki Bekko it is. Är det min sjätte Pecha Kucha? Jag har tappat räkningen i detta nu. Men en sak är säker. Det var min bästa! Hittills :).

Nu. Sova.

Sen.

Bambuserdelande av första halvlek av kvällens Pecha Kucha Night Norrköping.

Jag önskar er en god natt.

Tack, universum, som gett mig det jag har fått, det jag har, och det jag kommer att få!

“All you need is ♡♥♡”

Nogsamt // prickas tidsportioner av // stora små steg mot livets mål

–
Imorgon: Lunchföreläsning – Tema: Identitet och på kvällen “Tre livlinor i flödessamhället”, på Pecha Kucha Night!